Har pratat med M idag.. & snyftat lite..
vi har pratat om vad vi har för drömmar om framtiden ... visioner om framtiden å sånt dära...
& om tidigare hur man har haft det tidigare....
jag har aldrig riktigt släppt någon nära mig tidigare... det är väl mitt fel eller något...
jag känner mest panik över att någon kanske känner mig till hundra.. även om jag litar på honom...
jag vet väl inte riktigt om jag är rädd för att bli sårad eller nått.... för det kan jag väl inte säga att jag har blivit tidigare... men vår familj har ju alltid hållt i hop sedan jaa.... å nu springer alla åt olika håll vilket jag känner att min värld håller på att rasa samma typ.....
Var hos b och m för någon dags sen & de skall ju ha barn.. och om de blir en flicka skall de vara Elisabeth i andra namn & john om det blir en pojke.. bara där blir jag lessen.. varför vet jag inte riktigt... men det e väl så.... borde ju igentligen vara jätte glad... och det är jag väl men jag vet inte riktigt, hur var när....
När han frågade vad jag hade för drömmar så sa jag någn stans långt borta i värmen.. med sol på kroppen sen vet jag inte mer....
M sa ja men det är ju en dröm.... ja visst det e de väl men där lär jag väl aldrig hamna... tänkte jag... jag bara är väl så negativ om allt.... jag tänker väl mest på att alla runt om kring ska må bra.. å mindre på mig själv..... eller kanske inte alls på mig själv....
sen känner jag väl mest panik på allting.... han se alltid bara möjligheter... jaa det är väl skönt att kunna göra det men jag blir så uttråkad & vill inte tillsist om jag inte får göra något jag tycker är roligt.......
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar